Rituala

Torsdag den 2 mars 2017

 

Jag är mycket intresserad av ”Synkronicitet” fenomenet, som enligt den schweiziske psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961), är "ett iakttagbart meningsfullt sammanträffande utan orsaksmässigt samband".

Ett exempel som jag ofta minns är att min käre far Rafael avled i hemlandet för flera år sedan, när det i Sverige var vår namnsdag. Några år senare avled hans syster, när här återigen var Rafaels dag.

Idag började jag skriva den första skissen till detta blogginlägg och valde rubriken baserad på ett trevligt AW-möte som tog plats igår, onsdagen den 1 mars. På väg till träffen passerade jag utanför "World Trade Center” byggnaden i Stockholm och mindes en stimulerande vecka som började just inne på WTC för över 10 år sedan.

Med tanke på att jag då kunde hälsa flera personligheter, tänkte jag igår på fenomenet ”Six degrees of separation”, som enligt Wiki ”är en teori om att alla personer i världen känner varandra via relationer mellan personer, sex eller färre.”

Medan jag passerade mittemot WTC tänkte jag på bl.a. den italienske konstnären Roberto, som jag träffade 1998 i en utställning nära Marbella. Han träffade Salvador Dali, som träffade diktatorn Francisco Franco, som hälsade Adolf Hitler:

 

Robertos familjenamn motsvarar efternamnet av en närstående person i Sverige, som har italiensk påbrå. Jag köpte en bok som konstnären signerade i Spanien och som jag senare gav som present i Sverige. När jag hälsade Roberto 1998 hamnade jag på ett avstånd av 4 handslag från Hitler och Mussolini (Franco umgicks även med il Duce).

Synen av WTC associerade jag också till mitt handslag med en företagsledare som har träffat Kungen Carl Gustav och många andra viktiga personligheter.

===========

Tiden

Efter att jag skrev rubriken mindes jag att den 28 februari satt jag framför samma skärm och bredvid tangentbordet såg jag en ask med AA batterier som jag nyligen hade köpt. Nästa steg var att se en liten undangömd ”Moretime” väckarklocka över en närstående hylla. Eftersom jag har använt mobilens väckarklocka under drygt ett par år, har ”Moretime” klockan varit inaktiv sedan batteriet tog slut.

Jag passade på att byta batteriet. Senare ville jag justera klockslaget och ”Moretime” visade kl 7:03. Nästa steg var att titta på min Casio klocka och den visade kl 7:02. Med förvåning konstaterade jag att en klocka som länge varit inaktiv började fungera igen på nästan samma minut som det aktuella klockslaget. Ett dygn med 24 timmar innebär 1440 minuter. Jag behövde endast justera 1,5 minut.

Denna synkronicitet ledde till att jag efter rubriken letade efter en bild av en liknande väckarklocka på nätet. Innan jag kopierade den tittade jag igen på min Casio klocka och märkte att det var kl 10:10, dvs. samma klockslag som fanns i ”Moretime” bilden. Därefter letade jag efter en bild på en Casio klocka och konstaterade av flera bilder som finns på nätet markerar just 10:10. Avvikelserna ligger på ca 1,5 minut.

Jag är medveten om att allt detta är svårt att tro, men jag har upplevt ännu märkligare synkroniciteter. Några av dessa har räddat mitt liv vid olika tillfällen.

===========

Think Tank

Från rubrikens beståndsdelar har jag redan berört WTC, Synkroniciteter, Tiden (klockor) och Händer (t.ex. mina 4 handslag från Führern och från il Duce). Det återstår uppfinnaren och innovatören Alfred Nobel.

Några minuter efter min syn av WTC igår, satt jag tillsammans med några innovatörer och en av dem berörde möjligheten att starta en sorts kreativ tänkande i grupp. Med tanke på att just denna ”Rituala” blogg återstartades efter att liknande förslag uppstod i tidigare AW sammankomster, uttryckte jag omedelbart min glädje över att en sådan Brainstorming återigen föreslogs, fast av en annan deltagare.

Medan den intressanta diskussionen utvecklades vidare mellan flera deltagare, hade jag i bakhuvuden av mina tankar ett minne om en virtuell innovation angående dessa ”Six degrees of separation”. Samtalet vandrade emellertid mot flera andra förslag mellan Jorden, Vattnet och Rymden.

Mitt i dessa kreativa samtal tog jag upp den rädsla som många människor har över möjligheten att bli levande begravda. Det påminde mig i sin tur att runt sekelskiftet såg jag en lockande annons i en lokaltidning. Där kunde jag läsa att individer som troligen hade tekniska idéer liggande i någon byrålåda var välkomna att delta i ett möte. Senare träffades vi på en möteslokal som hörde till den lokala kyrkoförsamlingen.


En spännande brainstorming tog sin början och jag så småningom tog upp i senare möten, min idé om att försöka hitta ett larmsystem som eventuellt kunde hjälpa vissa människor som är rädda för att råka hamna levande under jorden.

Några veckor senare fick jag emellertid ett nytt jobb som systemutvecklare på dåvarande Telia Prosoft, i Haninge. Jag började då pendla från den norra sidan av länet till den södra. Dessa långa tågresor bidrog till att jag tyvärr fick lämna dessa intressanta Innovation-möten, någon gång runt året 2001.

När vi redan började beröra dessa larm funderingar i gårdagens AW träff, närmade sig en annan deltagare som fick mig konstatera ännu en märklig synkronicitet. Han hade nämligen deltagit i den Brainstorming som uppstod på en annan möteslokal ca året 2001. Han mindes min idé om ett larmsystem för ”Buried Alive” människor.

===========

Nobel

Jag siktar på att återkomma till dessa funderingar, men inser att nu är det dags av avrunda. Jag drar därför nytta av följande artikel som jag läste i natt, innan jag satsade på min säng och på nya drömmar:

Alfred Nobels största skräck – att bli levande begravd

"Det kan förvåna men Alfred Nobels rädsla över att bli begravd medan han fortfarande var vid liv var för honom det värsta tänkbara sättet att dö på.”


När jag först läste igenom denna nästan färdiga text lade jag märke till att även sekundvisarna i de båda klockor som ingår i de inledande bilderna är så nära synkroniserade, som på ca 1,5 sekund. Dessa återkommande 1,5 minuter eller 1,5 sekunder påminner mig om att skillnaden mellan liv och död kan ibland motsvara dessa obetydliga tidsintervaller.

- Med reservation för fel eller/och utelämnanden
- Med förbehåll för språkliga misstag

Med vänliga hälsningar
Rafael Eduardo (RE)